Även denna dag inleddes med ett morgondopp, jag kan nog vänja mig med detta.

Efter att vi tagit det lite lugnt och läst och badat, så skulle vi ge oss i väg till en annan utgrävning. Vi följde Googles vägbeskrivning och den ledde oss på en väg som blev mindre och mindre och till slut var den inte större än en ko-stig. I en brant uppförsbacke så började bilen att slira och då märktes det igen att vi inte körde en Volvo. Ida erbjud sig att gå ut och putta bilen, men med lite rallyförare-egenskaper så kom vi vidare. Jag kan tyvärr inte tacka Google! När vägen var som smalast säger Ida att det kanske inte är rätt läge att säga detta, men utgrävningen är stängd, tydligen är tisdagar i Grekland som måndagar i Sverige och alla museer och utställningar är stängda. Så det blev bara en tur på småvägar i det vackra landskapet innan vi åkte tillbaka till vårt boende.

Strax innan 18:00 så började vi vår vandring till restaurangen som vi bokade igår. Den gick på små vägar i väldigt torrt landskap. Efter att ha pratat med ägarna till vårt boende (ett väldigt trevligt par från Sofia i Bulgarien) har vi fått reda på området runt vårt boende är en våtmark som är ett naturreservat och det är väldigt grönt och frodigt på våren. Men just nu är det väldigt gult och torrt. Även idag var det väldigt folktomt i byn, Lychna. Enligt Wikipedia bor det 85 personer i byn och det kan säkert stämma. Idag var det ganska folktomt på torget, men mycket folk i restaurangen. Damen som har hand om bokningarna kände igen oss från igår och visade oss direkt till våra platser. Idag ville jag vara lite rebellisk och inte beställa grekisk sallad och tzatziki som förrätt, Ida gick motvilligt med på detta. Så det blev rödbetor med fetaost, grekisk ost med något tillbehör (som vi inte riktigt kunde lista ut vad det var, såg ut lite som sötpotatis) och fiskkroketter. Till huvudrätt blev det tupp med någon typ av pasta. Ida tog en väldigt god tiramisu och jag festade till det med en ouzo. Det var det bästa vi har ätit hitintills på resan. Restaurangen är både känd och väldigt populär (det behöver den nog vara för överleva i en by på 85 personer), så jag hade klätt upp mig i ett par långbyxor och en fin blå skjorta (det enda paret långbyxor och skjorta som jag har med mig) och ett par riktiga skor (inga foppatofflor). Men det hade jag nog inte behövt göra för bakom mig satt det en man med bar överkropp och chipstuttar och foppatofflor. Men det känns alltid bra att se fin ut!

Ida lyckades spilla på sin fina vita skjorta, rödbetor och vita skjortor är ingen bra kombination. På denna resa har det faktiskt inte varit jag som har spillt mest.

De har en annan syn på husdjur i Grekland, det sprang runt ett flertal katter på restaurangen och när vi gick därifrån så såg vi att de fick mat. det var en pastarätt som nog hade blivit över. Det fanns också en hund (jag kallade den för snow, eftersom han var helt vit) som var där med sin husse och/eller matte och han gick helt fritt i restaurangen, tänk om man gjorde så i Sverige !

Sedan vandrade vi hemåt i mörkret!

 

Ha det !